Vi bodde några dagar i Sandakan. En liten stad i Sabahprovinsen. Därifrån fanns möjligheter till utflykter. Vid två tillfällen åkte vi med lokalbussen ut till Sepilok. Ett "conservation center" för både
orangutanger och Sun Bears.
De flesta Sun Bears hade varit i trånga fångenskap. Vissa i minimala burar hos privatpersoner. Andra hade hittats inne på restauranger. I kedjor, där besökarna kunde
peka på björnen och få den tillagad. Någon hade varit fången inne på ett zoo. Där hade den kallats panda. Nu hade dom fått det bättre. De var inom häng just nu men målet är att på fem år få dom att bli så vilda att dom kan släppas ut i
Borneos djungel igen. Nu var dom uppdelade, småttingar, äldre och äldst. De har stort terratoriskt tänk och risken finns att någon av de äldre dödar dom yngre.
Klättrande Sunbear
Sunbear
Ätande Sunbear
Ätand och Chillande Sunbear
Sedan stötte vi på den tredje Vipern här på Borneo också. En liten söt en.
Vid nästa dag i hängde vi inne vid semivilda orangutanger. Dom hade utfodringsplats men något staket som höll dom kvar finns inte. De har möjligheten att sticka
ut i djungeln vilken dag dom vill. De har också omhändertagits från djurparker där dom misssköts. Nu har några av de omhändertagna fött ungar inne i området och dessa
hade vi turen att springa på. Dessa tre charmater var 6 år gamla.